Jag fick frågan hur jag hittade mitt inre lugn och trygghet, efter att ha befunnit mig i en situation där mitt inre var långt ifrån harmoniskt. Det är en väldigt intressant fråga, som i allra högsta grad är relevant för en massa andra människor som idag befinner sig i samma situation som jag befann mig i då.

De flesta människor har väldigt mycket känslomässigt bagage med sig, dels från upplevelser som man varit med om men inte har rett ut, men även utifrån var man befinner sig som själ och vad man har med sig från tidigare liv. Är man inte helt säker på vem man är blir man också väldigt präglad av sin omgivning, av samhället, media osv. Risken är stor att man köper andras bild av vem man är och hur världen ser ut, som ofta kan vara väldigt negativ, instängd och begränsad.

Allt bagage grundar sig på ett eller annat sätt i rädsla, och det lagrar sig som känslomässiga energiknutar i ens själ/energi. I ett jämviktstillstånd så strävar de här knutarna mot att lösa upp sig av sig själv, men spänner man sig i sin energi kan de inte göra det. Precis som man kan spänna muskler kan man spänna sig mentalt genom att förlora sig i starka negativa känslor eller gå in i motstånd och inte acceptera sig själv och de känslor och upplevelser man varit med om. Vad det handlar om är att slappna av både fysiskt och psykiskt.

Jobbiga upplevelser som man varit med om, men som man skjuter ifrån sig och inte låtsas om, sparas som en energiknut, och den kan inte lösas upp förrän man vågar konfrontera upplevelsen och alla de känslor som den väcker inom en. Inte förrän man accepterar att känslorna finns där och faktiskt känner sig bekväm med det. Det handlar inte om att känna något starkt, varken positivt eller negativt, inför känslorna, för då kastar man bara mer ved på brasan, utan låta de finnas utan att på något sätt låta de få ta över eller styra ens liv. När den känslomässigt obalanserade elden inte längre får något bränsle kommer den med tiden att falna och glöden kommer att slockna. Man måste veta vad man gör, men man måste också ge det tid. Till slut kommer enbart aska vara kvar som till slut också försvinner bort i vinden. Och när den glöden slocknat kommer man att bli medveten om ett nytt ljus inombords. Det är kärleken och det är ditt sanna jag.

Det är egentligen inte svårare än så. När man kommit så långt att man fattat beslutet och bestämt sig för att ta steget startar processen som kommer rena och balansera din själ och energi. Den sköter sig själv och går mer eller mindre på autopilot. Hur kort eller lång tid det tar beror på hur öppen och avslappnad man klarar av att vara genom processen. För den kommer att väcka känslor och det kommer att vara jobbigt, men ingen annan kan göra jobbet åt dig, och det finns ingen väg runt det hela. Man kan fortsätta blunda för sitt bagage, men tar man inte tag i det nu så kommer man ta med sig sina problem till nästa liv. Till slut måste man konfrontera det obehagliga och våga möta sina innersta rädslor. Och tillåta dem att finnas inom dig utan att gå in i dem och köpa deras sanning. Klarar man det kommer man att märka att de jobbiga känslorna sakta tynar bort och försvinner. Till slut finns bara en lugn, ljus, lätt och underbar tomhet kvar inombords.

Det kan också nämnas att de energiknutar man bär inombords attraherar liknande energier i form av det man upplever i sitt liv, människor man möter och känslor man får erfara. Det bagage man bär på är alltså i högsta grad med och skapar den verklighet man får uppleva, vare sig man vill det eller ej. Men när man går igenom en sådan här renings- eller balanseringsprocess kan bagagets potential till skapande plötsligt bli en fördel. Stora problem kan man medvetet gå in i och försöka reda upp, men man bär också med sig mycket bagage som man inte är medveten om eller som ligger väldigt djupt rotat inombords. Så djupt att man inte själv är medveten om att det finns.

Det som är så sinnrikt är att då kommer energiknutarna att dra till sig, och skapa, en verklighet där du inte längre kan blunda för ditt bagage. Energiknutarna kommer se till att ALLT kommer upp till ytan, och det kommer i portioner som man kan hantera och det kommer när man är redo för det. Det finns en inbyggd medvetenhet även om det i grund och botten är du som själ som skapar och ger allt det här till dig själv. Även om man inte är medveten om det när man befinner sig i sin fysiska form, som människa. Det lönar sig därför att försöka vara extra uppmärksam på vilka upplevelser och människor man möter i sin vardag, vad de kan tänkas ha för mening i din process och framför allt vilka känslor de väcker inom dig.

Det är också viktigt att komma ihåg att känslor är känslor, de är inte du, och man behöver inte använda dem för att stämpla sig själv. Ska man gå ännu djupare så finns det bara en känsla, och det är kärleken. Alla andra känslor är bara en illusion som vi har skapat. Men det är ingenting som säger att vi måste tro på illusionen, att den måste bli vår sanning. Vi har alla ett fritt val, och vi skapar allt i vår värld och allt i vår upplevelse av livet. Det finns ingenting som säger att vi måste skapa oss själva och vår värld i samma version som vi alltid har skapat. Vi kan alltid välja något nytt, roligare och vackrare. På det sättet är själslig utveckling resan och upplevelsen av att hitta sig själv och sin egen sanning. Och att, när man hittat den, välja att leva sin sanning och vara den man är till 100%. Då är man ovillkorlig kärlek och genom att röra andra människor man möter, kommer man väcka deras egen kärlek inom dem. Det är upplevelsen av kärlek.

Det man fyller sin energi med är vad som kommer prägla ens liv, och det är vad man kommer se i och möta hos alla människor man träffar. För människorna är bara en spegelbild av dig själv. En möjlighet för dig att se vem du är och att göra ett val vem du vill vara. Det är deras funktion och möjligheten för dig att praktiskt, på det sättet, få uppleva vem du är, genom dem. När kärleken är allt som finns kvar inom dig är det kärlek du kommer att se i och möta hos alla människor du träffar. Oavsett vem de är, var de befinner sig eller hur de agerar.

Och då upplever man en fantastisk frihet!

(Fortsätt att skicka in frågor, funderingar och förslag på ämnen för kommande inlägg. Jag tittar på dem så snart jag har möjlighet och jag är väldigt tacksam för varje bidrag.)