Uncategorized

Hur vi förlorade vår frihet

Det här är en satirisk, politisk ”manual” som vill visa hur det går till när vi kan vilseleddas av den politiska makten. Min förhoppning är att om vi vet om att det sker, och hur, kommer det att bli svårare för makten att komma undan med det i framtiden.

Hur kan man skaffa sig makt över en hel befolkning, låta dem arbeta åt en och samtidigt ta alla deras pengar, utan att folk ens vet om att det sker?

För att folk ska tro att det är deras fria val bör demokratin användas som språngbräda för sina maktambitioner. Via val gäller det att utses som folkets politiska representant, genom att tillräckligt många röstar på dig. För att det ska vara möjligt gäller det att peka på problem i samhället (riktiga eller påhittade) som du påstår dig ha lösningen på. Det viktiga är vad folk tror, därför kan du säga nästan vad som helst. När du väl kommit till makten behöver du inte lösa nånting, det är bara för att komma dit.

Ett annat sätt att få väljare är att lova dem saker som de vill ha. Det kan vara bidrag, utökade statliga tjänster osv. Att locka med sänkta skatter är inte lika bra, för då får folk frihet. Då är det bättre med höga skatter och höga bidrag. För vad det handlar om är att hålla folk i beroendeställning, och att de ska vara ekonomiskt näst intill tvungna att rösta på dig för att överleva. Du behöver inte oroa dig för att bidragen kostar pengar, för genom att dölja hur mycket skatt folk betalar kan du alltid ta in många gånger mer än du måste betala ut.

Det är viktigt att det hela tiden verkar som att det inte är folk själva som betalar utan ”någon annan”, varför inte ”de rika”. Att spela på avundsjuka är aldrig fel. Om man får de rika emot sig spelar mindre roll, eftersom de är så få. Demokrati bygger på att högre antal är lika med mer makt. Drar man bara rätt gräns för när man anses vara rik, kommer ”de fattiga” alltid vara betydligt fler. Verkar det som att du står på deras sida, kommer du att få deras röster, som alltid kommer att vara fler än en ev. opposition.

Men det är viktigt att göra det så svårt som möjligt för folk att lämna fattigdomen, och bli rika själva, för i så fall kommer de att sluta rösta på dig. Det ligger i ditt intresse att så många som möjligt är fattiga, eller upplever sig som fattiga. Därför gäller det att hålla folk tillbaka genom att ta så mycket som möjligt av deras pengar. Om de vet hur mycket du tar kommer de att protestera, så det gäller att dölja totalbeloppet genom att sprida ut det på olika skatter, avgifter mm, i ett system som till slut är så rörigt att det är omöjligt att förstå hur mycket man betalar.

Det är också väldigt bra om du kan sprida ut skatterna på flera olika parter, då uppfattar man inte hur mycket det handlar om totalt. Lägg en del på arbetstagaren och en lika stor på arbetsgivaren. Lägg också skatt och avgifter på företag och affärer. Det är bra eftersom företag uppfattas som ”rika”, vilket spär på bilden av att det hela tiden är ”nån annan” som betalar, det är inte du själv. Trots att skatter på företag innebär att de tvingas höja sina priser vilket alltid betalas av konsumenterna, som ofta är samma arbetstagaren som tror att ”nån annan” betalar. I själva verket är det alltid du själv som betalar. Pengarna skulle inte räcka annars.

Det är också viktigt att låtsas som att pengarna du tar behövs, men det går att åstadkomma enkelt genom att inte ta tag i några problem, och istället bränna alla pengarna på dig själv och dina politiska kompisar. Då kan du hela tiden peka på att det finns problem att lösa, och att de pengar du tar in nu inte räcker, vilket gör att folk accepterar att du behöver ta ännu mer av dem. Se också till att ta ut en rejäl lön själv när du ändå håller på, och se till så att du får en hög pension som du kan börja ta ut när du känner för det.

Förhoppningsvis har du vid det här laget all stor media på din sida, som kan förmedla ”nyheter” utifrån dina politiska värderingar och på ett sätt som passar din agenda. Vill de inte det till en början kan du dela ut bidrag för att knyta dem till dig. Du kan kalla det ”presstöd”, eller vad som helst. Statlig radio och tv är också bra, det kan användas för att kontrollera och styra folks bild av verkligheten. När media är beroende av dig kommer de att sprida ditt politiska budskap åt dig.

På samma sätt som man kan knyta media och befolkningen till sig genom att erbjuda bidrag, kan man även knyta till sig människor genom att erbjuda dem statliga jobb som de sen kommer att känna sig beroende av. Skapa därför så många såna jobb som möjligt. Jobben behöver inte ha nån praktisk uppgift att fylla, och folk behöver inte leverera nåt resultat, det viktiga är att du knyter upp så många som möjligt, så att de är beroende av dig och kommer att rösta på dig.

För säkerhets skulle skadar det inte att släppa in fattiga människor från utlandet till Sverige. Det är bra eftersom de har ännu sämre möjligheter att integreras i samhället och lämna sin fattigdom. Genom att locka med lite bidrag kommer de att ge dig sina röster under överskådlig framtid. Och du behöver inte fundera över att samhället ska fungera längre än vad som passar dig personligen. Bara det inte kollapsar fullständigt inom de närmsta 30-40 åren så har du personligen ditt på det torra. Vilket är det viktigaste.

För att folk inte ska förstå vad som händer, och hur de utnyttjas av dig, är det bra om de har fullt upp med annat. Så att de inte får anledning att fundera över saker och ting i onödan. Därför är det bra om de jobbar så mycket som möjligt. Det finns flera bra sätt att indirekt tvinga folk att jobba mycket. Dels genom att skatterna är så höga att de måste arbeta långa dagar för att få nåt att behålla alls själva. Det är också bra om man kan uppmuntra till att folk konsumerar så mycket som möjligt. Dels för att de då kommer att vara upptagna med varorna de konsumerar, och dels för att de då måste jobba mer för att ha råd att konsumera. Kan du också ta ut en skatt på konsumtion, som du kan kalla ”moms”, får du dessutom in mer statliga pengar ju mer folk konsumerar. Win-win för dig, lose-lose för andra.

Nyckeln till makt i en demokrati är folks röster. När du väl fått dem kan du göra vad du vill i fyra år, med den makt du skaffat dig. Så länge folk bara fortsätter att rösta på dig. Det kan du lyckas med genom att antigen framstå som ett attraktivt politiskt alternativ, eller genom att vara ett dåligt alternativ, men se till att alla andra realistiska alternativ framstår som sämre. Förstå också att alla riksdagspartier har samma dröm om makten, vilket innebär att ni sitter i samma båt. På det sättet kan ni hjälpa varandra genom att komma överens om att ingen erbjuder en politik som avviker speciellt mycket från den du står för. De andra partierna kommer att vilja stödja dig i detta eftersom de också får lite grann av makten, och lite grann av pengarna. Då kommer de att vara nöjda, och stödja dig politiskt. Det viktiga är att det är du som har den slutgiltiga makten, och bestämmer över det mesta av pengarna.

Dessutom ligger det i alla riksdagspartiers intresse att det inte ska finnas någon annan politisk inriktning att rösta på. Alla maktpartier vinner på om det bara finns en politik att välja, och en politik att rösta på. Absolut kan man erbjuda lite olika procentsatser här, eller några extra kronor där, bara principen för politiken är samma så att ordningen i samhället, och maktbalansen, förblir oförändrad oavsett hur folk röstar. Visst finns det partier utanför riksdagen som erbjuder verklig förändring, men det löser man lätt genom att sätta en hög gräns för när den sortens röster får något inflytande. Vi kan kalla det ”riksdagsspärr”, och sätta den till 4%. En sån gräns är så svår att komma över att alla som röstar på partier utanför riksdagen ”kastar bort” sin röst, och inte får nåt inflytande alls. Dessutom kommer en sån spärr leda till att färre röstar på nåt annat parti än riksdagspartierna, även om de bara erbjuder en dålig politik. Bara för att folk vill känna att deras röst spelar roll, även om resultatet egentligen blir det motsatta. Eftersom deras röst inte bidrar till någon förändring alls. Det viktiga är att de som inte tycker som du måste rösta på dig i alla fall, alternativt ”kasta bort” sin röst, och att den då inte kan användas emot dig i alla fall.

Ett annat sätt att göra folk beroende är att, med bankerna i ryggen, låta dem låna stora summor pengar för konsumtion, av bostäder, båtar, bilar osv. Förutom att knyta upp dem, genom att göra de ekonomiskt beroende av räntor, bidrag, arbete osv. kan du dessutom självklart ta in skatt på deras konsumtion, ta ut bankskatt, avgifter osv. Det ligger alltså i ditt intresse att folk konsumerar så mycket, och så dyrt som möjligt, oavsett om de egentligen har råd med det, eller inte. Ju mer som konsumeras, desto mer kommer omgivningen inspireras av det de ser grannarna göra, och vilja konsumera lika mycket själva.

Det är också viktigt att billigare och bättre alternativ inte erbjuds i utlandet. När det gäller varor kan man hålla höga tullar vilket gör det olönsamt att konsumera utländska varor. Med din politik, som på sikt leder till att människor blir fattigare, kommer sannolikt kronan, som valuta, sjunka i värde. Vilket också hjälper till att förhindra den sortens konsumtion. För att du ska kunna ta ut skatt på folks konsumtion måste den ju ske inom landets gränser. En låg krona leder visserligen till högre export, men i praktiken innebär det bara att företagen får lägre betalt för sina varor och tjänster, eftersom de, pga en lägre krona, nöjer sig med lägre betalt, räknat i utländska valuta. En sjunkande krona leder alltså alltid till att befolkningen blir fattigare. För dig som politiker gör det inte så mycket om folk blir fattigare, då du tar en så stor del av kakan i alla fall, att det inte spelar så stor roll om kakan blir lite mindre. Fattigare folk innebär också fler röster.

Förstå också att, på samma sätt som alla riksdagspartier sitter i samma båt, och har incitament att föra en liknande politik, sitter makten i andra länder i samma båt som dig, och har samma incitament att föra en liknande politik. För att kunna behålla kontrollen över makten och över så mycket som möjligt av befolkningarnas pengar. Därför kommer skillnaden för en invånare att flytta utomlands inte vara större i praktiken, än den är att om de röstar på ett annat riksdagsparti. Det kan handla om en annan procentsats här och där, på marginalen, men politiken förblir samma, och maktförhållandet i samhället kommer inte att ändras.

Den här sortens politik bygger på att folk inte förstår vad som sker, och hur de utnyttjas. Om de förstod det skulle de protestera. Man kan som sagt lösa det genom att sprida ut skatter och avgifter, så att de inte syns så tydligt, och man kan uppehålla folk med arbete och konsumtion, så att de inte får tid att stanna upp och fundera. Man kan också använda statligt beroende media, för att styra värderingar och åsikter i samhället så att det passar dig och din politik. Men för säkerhets skull kan det vara bra om man kan kontrollera människor ännu mer ingående, på individnivå, genom att övervaka så mycket som möjligt av vad de gör. Kunskap är makt, och det är makten, och makten över pengarna, det handlar om för dig som politiker.

Genom att uppmuntra spårbar, elektronisk betalning får du tillgång till information om allt som folk konsumerar. Du kan också, i samarbete med kortföretag och banker, spärra folks betalmöjligheter om du önskar. Genom internet kan du lagra information om exakt allt som alla gör hela tiden. Smarta mobiler hjälper dig också genom att fungera som spårsändare. Självklart kan du inte gå ut med att den här sortens information används för att säkerställa att du behåller så mycket makt som möjligt över människor, men du kan alltid hänvisa till ”rikets säkerhet”, hot med ”terrorister”, eller vad som helst. Så länge du kan spela på folks rädsla, gärna genom att ställa olika grupper mot varandra, så kommer de tillåta dig nästan vilka friheter som helst.

Om det inte får dig att känna dig tillräckligt trygg kan du alltid lagstifta mot andra åsikter än din egen. Inte öppet naturligtvis, men du kan dölja det under namn som ”hets mot folkgrupp”, ”fake news”, ”politisk korrekthet”, eller annat. Du kan också, så långt som möjligt, lagstifta emot anonymitet. Lagstifta emot anonyma kontanter, sim-kort, vpn-tjänster och liknande. Du kan alltid skylla på terroristhotet, eller annan, valfri typ av brottslighet. Du kan också säga att bara brottsmisstänkta ska övervakas, samtidigt som du ändrar lagstiftningen så att fler och fler människor riskerar att bryta mot lagen, utan att veta om det, eller göra något fel i deras egna ögon. Ju fler som kan ses som potentiella brottslingar, desto bättre, även om det bara handlar om att man kör lite över hastighetsgränsen. Du behöver inte ens ta fast människor, det viktiga är att du har möjligheten att göra det om du vill, och när du vill. Då har du en hållhake på folk, förutom all information, och alla hemligheter, du vet om folk, utifrån din övervakning av dem.

På samma sätt som det är viktigt att hålla folk upptagna och fattiga för att kunna kontrollera dem, är det minst lika viktigt att hela tiden hålla befolkningen så rädd som möjligt. Ju räddare, desto bättre, eftersom rädda människor är beredda att göra större uppoffringar till den som säger sig erbjuda trygghet. Förutom poängen med att det sätter dem i beroendeställning. Det spelar egentligen inte så stor roll vad folk är rädda för, men är det något som hotar centrala värden när det gäller livskvalitet, som hälsa, liv eller egendom är det bra. Är det dessutom något som kan motivera ökad kontroll, fler avgifter och ökade skatter, är det bättre. Även om det inte finns ett reellt hot kan du hitta på något. I och med att du har media i ryggen och att människor är ekonomiskt beroende av dig, har du stor makt att styra deras åsikter och värderingar. Till slut kommer de att tro att de tycker det du vill att de ska tycka, och sprida den åsikten. Om du säger att något är farligt, kommer en majoritet sannolikt att hålla med dig om det till slut. Det behövs oftast inte så mycket propaganda, men om det skulle behövas kan media användas under lång tid, för att arbeta in ett budskap i folks undermedvetna.

Som att vi behöver höja världens högsta skatter för att välfärd och samhälle ska fungera, samtidigt som fruktansvärda summor slösas bort i byråkratins och administrationens svarta hål, eller vidlyftiga, ineffektiva statliga projekt. Som alltid blir dyrare än beräknat eftersom det finns ett så starkt incitament att underskatta kostnaderna initialt, för att få klartecken till projektet. Och för att det är så många led som vill ha en bit av kakan på vägen.

Klimathotet är exempel på något som är väldigt bra att skrämmas med från politiskt håll. Det spelar ingen roll om det skulle vara påhittat eller reellt, som politiker kommer du att kunna använda det för att främja din egen agenda, vilket är det viktigaste. Förutom att det håller människor rädda, innebär det också att du kan införa massor av nya skatter och avgifter, genom att skylla på miljön och klimatet. Ju mer pengar du kan dra in, desto bättre. Dels för att du får makt över mer pengar, men också för att folk själva får mindre makt, och mindre frihet. Betalningsviljan kommer att vara stor eftersom folk är så rädda, och eftersom syftet kan anses som gott. Vad du sen gör med pengarna kommer folk inte att bry sig så mycket om. Du har visat tillräcklig handlingsvilja genom att dra in pengarna i klimatets namn. Skulle klimaträdslan minska i framtiden, och ersättas av annan rädsla, gör det inte så mycket. Då inför du bara nya avgifter och skatter på det området. Självklart utan att ta bort de befintliga klimatskatterna. Överhuvudtaget går det, om inget annat hjälper, alltid att motivera en skattehöjning med att den bara är ”tillfällig”. Då kommer folk inte att protestera, och om skatten sen ”råkar” bli kvar kommer folk inte märka eller orka bry sig om.

Det ligger nåt i den mänskliga naturen som så långt som möjligt vill undvika konflikt, och som vill upprätthålla goda relationer med alla parter. Kanske ännu mer i den svenska mentaliteten. Därför kan du som politiker göra nästan vad som helst, utan att folk kommer att protestera. Och om de protesterar är det oftast bara en liten minoritet det handlar om, och om man inte låtsas om något kommer protesterna snabbt att ebba ut. Det viktiga är bara att inte tillskriva protesterna något värde, eller ge dem någon uppmärksamhet. På det här sättet kan du ta dig stora friheter över folk, och utan problem ta merparten av deras pengar, tid och egendom. Tar du dessutom mer och mer, men gradvis, i små steg, kommer folk inte heller att märka hur mycket du tar. Det kräver väldigt mycket av en person för att verkligen sätta en gräns för vad som är ok, så folk kommer att försöka undvika att sätta en sån gräns så länge som det är möjligt. Du kan lugnt ta så mycket av folk som de låter dig ta, och de kommer att låta dig ta nästan allt utan att protestera. Kom ihåg att du kan ”spelet” och sitter med alla trumf på hand, medan folk i allmänhet inte har en aning om vad som händer.

Det är också viktigt att göda bilden av att folk behöver någon som styr över sig, och att samhället inte skulle fungera annars. Om det inte fungerar att få nån att tro att de behöver en ”överförmyndare”, kan du alltid spela ut kortet att det är ”alla andra” som behöver kontrolleras, som behöver styras och som behöver starkt begränsande lagar och regler. På samma sätt som alla skattepengar ska verka betalas in av ”någon annan”. Folk kommer att vara beredda att stödja hårda tag, och att du får mycket makt, om de tror att det främst drabbar andra. Om de tänker att de själva alltid har ”rent mjöl i påsen”. Speciellt om du kan få dem att köpa att de bör vara rädda för de här ”andra”, som brottslingar, terrorister, ”rika”, företag, utlänningar, eller vad som helst. Ju räddare man är, desto lättare är det att misstro andras moral, värderingar och förmåga att kunna hantera frihet. Då tycker man att det är viktigt att någon styr över de här ”andra”, oavsett om det innebär att man själv styrs över, och att ens egen frihet begränsas. Då är det ett pris man gärna betalar.

Extra avancerat är att stifta lagar, eller införa regleringar, som ställer till sån oreda att den oredan kan motivera din egen existens och ditt behov av politisk makt och ekonomiska medel, för att ta tag i ”problemen” i samhället. Ingen kommer att minnas eller tänka på att det är det är din egen politik som är orsaken till problemen. Då kommer de utan konstigheter ge dig mandat och fortsatt makt.

Man skulle kunna skriva mycket mer, men min förhoppning är att poängen nått fram. Jag tror inte att det handlar om en medveten maktkonspiration, bara att det ena lett till den andra, som lett till att vi befinner oss i den här situationen idag. Man ska inte heller underskatta vikten av incitament, både direkta och indirekta, samt människors tendens att, både medvetet och omedvetet, hela tiden välja den väg som gynnar deras egna intressen bäst.

Även om vi låtit det gå väldigt långt, är det aldrig för sent att ändra inriktning. Det blir svårare och kräver mer, ju längre man skjuter upp beslutet, men det är inte omöjligt. Folk skulle behöva sätta ner foten, sluta låta sig luras av makten och säga nej. Och visa det genom hur vi använder vår valsedel. Jag tror det är enda sättet. Att sluta rösta på partier som vill styra och bestämma över oss, över vår egendom och över resultatet av vårt arbete och våra ansträngningar. Och dessutom kräva betalt för det. Att sluta rösta på det ”minst dåliga”, för vad hjälper det om det fortfarande är ett riktigt dåligt alternativ. Att våga dra tillbaka ditt stöd till dagens riksdagspartier, avsett om det känns som att du ”kastar bort” din röst när du gör det.

För i min värld har du då äntligen börjat använda din rösträtt!