Jag tror många tilltalas av tanken att livet borde vara enkelt och roligt. Vilket det naturligtvis kan vara. Som vanligt är det du som bestämmer. Även om de som väljer ett jobbigare och hårdare liv sällan gör det medvetet.

Jag känner att jag vågar utgå ifrån att majoriteten av mänskligheten bär på oro, rädslor och negativa känslor som man inte har tagit tag i. Och om man inte tar tag i dem frivilligt så kommer livet att göra dig påmind om dem. Genom att försätta dig i situationer och sammanhang där du får möjlighet att möta dina rädslor och din oro. Det är anledningen till varför det händer saker i människors liv som de uppfattar som obehagliga eller oönskade. Det handlar om att det finns någonting i situationen som det är meningen att du ska förstå.

Du bekräftar att du har förstått genom att göra en förändring inombords, och välja en ny, lättare känsla. Om du inte förstår, eller om du medvetet väljer att blunda för det som händer och istället försöker skjuta det ifrån dig eller inte låtsas om det, så väntar fler liknande situationer på dig i framtiden. Du kommer att möta dem gång på gång, och för varje gång kommer deras budskap att bli starkare, tydligare och svårare och svårare att ignorera. Tills du har förstått.

Vad det innebär i praktiken är att livet tar hand om dig och vill att du ska utvecklas. Det innebär också att det inte går att misslyckas med att leva. Det är meningen att alla ska komma fram, och alla kommer att göra det. Men ju mer vilsen man är eller ju mer tjurskalligt man blundar för sanningen och vägrar att ändra sig, desto längre tid tar resan, och desto jobbigare och tuffare kommer den att bli.

Vem är det då som tar hand om dig? Alla människor är energi, och det är din egen energi som tar hand om dig och håller dig i handen genom livet. Det är ingen skillnad på din energi som individ och hela universums energi, den är en och samma. Samtidigt som du är individen så är du också helheten. Samtidigt som du är delen så är du också summan. Samtidigt som du kan titta på helheten underifrån så kan du se alla delarna och deras samspel ovanifrån. Samtidigt som universum existerar runt omkring dig, och sträcker sig i oändlighet i alla tänkbara riktningar, varav du bara är ett mikroskopiskt sandkorn, så existerar samma universum inom dig, och inom varje människa. Det är ingen skillnad, det är samma universum, det är bara olika perspektiv.

Det flesta av oss har gått så pass vilse i den här världen att vi nästan helt och hållet har tappat bort oss själva. Det innebär att vi också har tappat kopplingen med helheten och förståelsen som den kopplingen för med sig. Att vi saknar förståelsen gör att vi tappat en sund självdistans och humor, och istället tar allting vi ser och upplever extremt seriöst och på största allvar. Samtidigt som det är otroligt värdefullt att kunna växla perspektiv, och kunna se sig själv ovanifrån eller utifrån när man ställs inför utmaningar eller obekväma situationer. Det handlar om att kunna uppleva känslor utan att identifiera sig med dem. Utan att säga att du är de känslor du upplever, och känslorna är du. Känslorna är bara verktyg, och det är så vi kan utnyttja dem bäst. Istället för att vara en belastning så kan de bli en kanal för oss att förstå vår omgivning, och till att förstå oss själva.

När du ställs inför en situation eller en konflikt som du inte medvetet önskat är mina tips att inte ta det som händer, och de känslor du upplever, personligt. Det är viktigt att hålla isär dig och känslorna. Samtidigt som det är viktigt att hålla i bakhuvudet att det är du som har skapat situationen eller konflikten för dig själv att uppleva. Och du har gjort det för att ge dig själv en nyckel som, om du använder den klokt, kan låsa upp en dörr för dig som tar dig ytterligare ett steg på vägen framåt, och mot alla dina innersta drömmar. Lägg därför mindre energi på att gräva ner dig i situationen eller dess omständigheter, och mer energi på att fundera över vilka känslor som väckts inom dig, och varför du känner som du gör? Finns det någonting du skulle kunna lära dig av situationen eller av personen som du delar den med? Livet har trots allt arrangerat just den här situationen för dig för att det är exakt vad du behöver gå igenom just nu, för att ta nästa steg. Utnyttja då den fantastiska möjligheten!

Sen behöver det inte handla om tydliga situationer, destruktiva tankar och känslor kan dyka upp i alla möjliga sammanhang, även när du är ensam hemma och inte gör något speciellt. Då gäller det att komma ihåg att känslorna är det viktiga, och de skulle inte dyka upp om det var meningen att de skulle ignoreras. Istället för de alltid med sig ett viktigt budskap, en möjlighet till utveckling och ett potentiellt uppvaknande följt av ny förståelse och nya insikter. Jag har själv upplevt hur jobbigt det kan kännas att försöka hålla huvudet över vattnet när negativa tankar och känslor pockar på din uppmärksamhet. I grund och botten är nog många bekväma, och det skulle vara så enkelt att bara ge efter för trycket och låta sig fyllas upp av de negativa känslorna, av oron och av rädslan. Speciellt om det är något man kommer ifrån, har upplevt mycket tidigare och känner sig hemma i. För många kan det vara så, och det är lätt att följa minsta motståndets lag.

Men vad är egentligen minsta motståndets lag? Är det att ge efter för negativiteten när det börjar kännas jobbigt? Det kan innebära att saker och ting blir enklare på väldigt kort sikt, och för en väldigt liten stund. Men det innebär också att man skickar signalen till universum att man inte har förstått det man skulle förstå, och att man inte har lärt sig sin läxa. Vilket är det samma som att skicka ut en önskan om fler, likadana lektioner. Så istället för att uppleva det som är jobbigt en gång, och förstå det som man skulle förstå, så får man uppleva det som är jobbigt gång på gång. Inte nog med att allt blir jobbigare, det tar också längre tid att komma fram och längre tid att utvecklas.

Det finns alltså inga genvägar, eller enkla sätt att slippa det som är jobbigt. Minsta motståndets lag är istället att vara observant och utnyttja alla de möjligheter som kommer i din väg. Se det inte som ett bevis för att livet vill dig illa, utan som en möjlighet att förstå någonting nytt, och uppenbarligen väldigt viktigt. Den enkla vägen är att varken försöka komplicera saker i onödan, eller försöka ta genvägar som aldrig finns. Att göra det inre arbete som behöver göras, när livet uppmanar dig till det, kommer alltid att vara att följa minsta motståndets lag. Även om det innebär att ett visst arbete måste göras, och att känslorna man bär på behöver redas ut. Det är den enkla vägen.