Att Välja Bort Det Ohållbara
Lösningar och system som bygger på kärlek karaktäriseras av att de faktiskt fungerar, långsiktigt, och de ger människor den frihet som sätter dem i kontakt med sin inre kärlek. Vi befinner oss istället i ett samhälle som är skapat runt människors rädsla. Där drivkraften och motivationen är en kontinuerligt ökande ekonomisk vinning. Det är inte ett system som är i balans med sig själv eller med sin omgivning. Det är inte heller ett system som erbjuder det stora flertalet friheten och möjligheten att upptäcka, och utveckla, sin egen potential. Att det ohållbara i systemet eskalerar, blir mer och mer uppenbart, och är tydligt om man ser sig om i samhället, och i världen. Kanske är anledningen att så lite har förändrats till det bättre, att det är svårt att sätta fingret på vad alternativet skulle vara.
För majoriteten bygger dagens system på att man ska jobba heltid som anställd. Arbetet tar merparten av din vakna tid, när du annars skulle vara fri att göra andra saker. När det gäller tid så blir din frihet alltså kraftigt begränsad av dagens system. För ditt arbete får du en lön, som bara är en bråkdel av det värde som du genererar. Jag skulle säga att det gäller generellt. Merparten av värdet du skapar behåller istället ägaren av företaget där du är anställd. Ett företag som kan sägas vara indirekt anställt av ännu större företag som i sin tur beställer arbetsuppgifter av dem. Arbetsuppgifter som de visserligen betalar för, men där de behåller merparten av vinsten, och de stora pengarna, själva.
På det här sättet fungerar det tills vi kommer till ägarna av de allra största företagen. Här koncentreras idag merparten av allt ekonomiskt värde som alla anställda runt om i världen skapar, genom sitt dagliga arbete. Att människor själva får behålla en sån lite del av värdet innebär att deras ekonomiska frihet blir kraftigt beskuren. Det innebär att de behöver arbete mer än de kanske skulle önska, för att kunna överleva. Medan en liten bråkdel av världens mäktigaste lägger under sig en majoritet av alla rikedomar. Det här är inte ett system som kommer fungera i längden, eftersom det inte finns någon balans i det.
Dessutom finns det andra som också vill ha en del av den lilla lön du trots allt får som anställd. Staten går nämligen, utan att skämmas, in och lägger beslag på två tredjedelar av din lön i form av direkta, och indirekta, skatter och avgifter. På det sättet ser de till att skaffa sig makt över ditt liv. Vilket självklart sker på bekostnad av din frihet, som individ. Så om vi började tankekedjan med ett vitt papper, och en 100 % fri och oberoende människa, så finns redan nu inte mycket frihet kvar. All tid går åt till att jobba. Pengarna tar företagsägarna. Av det lilla man får behålla tar staten merparten, för att upprätthålla sin egen makt.
Vad kommer en person som i exemplet ovan att uppleva för känslor? Vad kommer de känslorna att få för utlopp? Svaret går att se i nyheterna över allt runt omkring oss dagligen. Vårt samhälle är sjukt, och det vi ser är symptomen på den sjukdomen. Och det är sjukdomen som vi behöver komma till rätta med, det är inte symptomen som är grundproblemet. Det pratas om en oro för att människor röstar på Trump eller Sverigedemokraterna. Men det är bara symptom på den frustration människor upplever när deras frihet beskärs mer och mer. När de vingklipps så till den milda grad att de till slut knappt kan röra sig alls. Trots att varje människa vet och känner att vi är skapade för att flyga, högt och fritt.
Den ständiga strävan efter ökad ekonomisk vinst går också ut över vår miljö, över naturen och över djur och växter. Drivet efter ekonomisk vinst går också ut över kvaliteten. Det räcker med att något går att sälja för att det ska anses tillräckligt bra. Samtidigt fungerar samhället som ett pyramidspel, där alla, teoretiskt sett, kan få i princip tillräckligt för att överleva. Men bara så länge systemet hela tiden expanderar. Medan det lilla fåtal som befinner sig i toppen lägger beslag på merparten av världens rikedomar. För att det ohållbara systemet ska fungera en liten stund till krävs alltså att det hela tiden expanderar, att människor hela tiden arbetar mer och konsumerar mer. Reklam är kanske det mest absurda exemplet, som försöker få oss att köpa saker som vi annars varken behöver eller vill ha.
Problemet är att systemet snart har expanderat så att det omfattar alla människor i världen. Att det inte kan expandera mer innebär att det orimliga blir tydligare och mer uppenbart, samtidigt som vi kan förvänta oss mer och värre symptom på sjukdomen som är inbyggd i systemet. Oavsett om det är sjukskrivningar, krig eller terrordåd. Allt håller på att eskalera, och det kommer inte bli bättre förrän vi säger stopp, och väljer ett mer balanserat och hållbart system. Samtidigt är många så frustrerade och desperata vid det här laget att de är beredda att välja vad som helst, oavsett om det är lika dåligt, bara det är annorlunda. Ännu värre är det för de som inte har något jobb alls, och därmed inte får någon del av kakan alls. Och de personerna blir fler och fler i samband med automatiseringen av industrin. Det finns inte traditionella jobb för alla idag, och det kommer bli ännu tydligare i framtiden. Frustrationen som det skapar är som kolsyran i en flaska läskedryck, som vi hela tiden skakar mer och mer. Vad kommer hända när kapsylen inte klarar att stänga inne trycket längre?
Precis som jag inte bekänner mig till någon religion bekänner jag mig inte heller till något politisk partifärg. Jag har förstått att kärlek är frihet, och därför vill jag att så många som möjligt ska få så mycket frihet som möjligt. Något som egentligen inte borde vara svårt. Det borde egentligen vara enklare att låta människor vara fria, än att försöka låsa in dem i ett system som vill hålla dem fångna. Och jag tror att det är så. Jag tycker mig se att det krävs massor av energi, från alla möjliga håll, för att hålla uppe dagens obalanserade system. Och alla som på något sätt accepterar att vara en del av det, hjälper indirekt till att hålla det uppe. Oavsett om det enbart handlar om att gå till ett jobb man inte tycker om, för en lön som man har svårt att leva på. Om du gör det, istället för att följa ditt hjärta, så är du tyvärr en av de som bär upp systemet.
Så vad kan vi göra? Jag tror inte på revolution med våld, och jag tror inte på att konfiskera människors ägodelar. Men däremot kan vi sluta stödja det sjuka systemet. Det kommer att få samma effekt som att inte längre rösta på inkompetenta och maktfullkomliga politiker. Vilket jag också tycker vi ska sluta med. Även om man anser de att man väljer det minst dåliga. Men ger man sin röst åt pest eller kolera, så kommer man alltid att få antingen pest eller kolera. Det är där vi alla kan visa vår makt, genom att ta bort vårt direkta, eller indirekta, stöd av de personer, partier, företag och system, som faktiskt inte förtjänar det.
När jag nu försöker stämma av med Universum får jag känslan att det är det bästa sättet. Om varje människa har bidragit med en tegelsten var, för att hålla uppe det bygge som samhällssystemet utgör, så har vi alla möjlighet att när som helst ta tillbaka vår tegelsten. Om en person gör det kommer inte mycket hända, men tiden för upplysning och förändring har kommit. När fler och fler blir medvetna och förstår, så kommer fler och fler tegelstenar tas tillbaka och tas bort. Tills systemet rasar och kollapsar under sin egen tyngd. Ju förr desto bättre. Och då spelar det ingen roll om alternativet är tydligt för oss idag, eller inte. Om systemet inte är hållbart och balanserat, så måste vi välja bort det.
Och det är du som väljer, och du gör det i många skepnader. Du väljer som röstberättigad, du väljer som konsument, du väljer som arbetstagare osv. Och du kan välja genom att leda förändringen och systemskiftet som vi befinner oss i. Vem som helst kan göra det, genom att prata om de här frågorna, om det ohållbara och om problematiken. Ju större transparens, desto tydligare och sannare bild. Och ju mer vi pratar om frågorna, desto större medvetenhet och desto större spridning får frågorna.
Det handlar också om människans väg till inre trygghet, kärlek och ett liv utan rädsla. Det handlar egentligen ännu mer om det, och om en väg som är en inre process för varje enskild människa. Vi kommer inte ifrån att behöva gå den vägen, men vi kan skjuta upp arbetet om vi vill. Men gör vi inte jobbet idag kommer vi behöva göra jobbet imorgon, och för varje dag som går blir mängden arbete som krävs, större och större. För varje dag man väljer att inte städa hemma, så blir det stökigare och dammigare. Vilket innebär att mängden arbete som krävs ökar, ju mer man skjuter upp att ta tag i arbetet och faktiskt göra jobbet. Men det går bara att skjuta upp arbetet till en viss gräns, för till slut är det så stökigt hemma att man inte längre kan ta sig fram i rummen, eller hittar någonting. Till slut blir situationen fullständigt ohållbar, och det är där vi befinner oss nu, med vårt samhällssystem. Vi har skjutit upp arbetet, och tryckt på ”snooze” alldeles för länge, vilket innebär att allt håller på att ställas på sin spets. För att Universum vill uppmärksamma oss på det orimliga i systemet.
Om vägen till själens balans är en inre process, så kan motivation och inspiration trots allt komma utifrån. Det är därför det är viktigt att prata om det här och lyfta fram frågorna. Varje människa måste själv göra valet, vilket innebär att varje människa själv måste förstå vikten och angelägenheten av att göra valet att välja balans. Trygga människor kommer aldrig välja att stödja ett system som bygger på rädsla. Trygga människor kommer alltid välja kärleken, och kommer, som belöning, få sin frihet tillbaka. Och vi måste inte välja att vänta på alla andra. Vi kan välja att sluta söka trygghet hos andra, utan istället hos oss själva. Vi kan sluta att ge media möjligheten att bestämma vår världsbild, och hålla oss rädda. Vi kan välja att sluta köpa andra människors beskrivning av verkligheten och sanningen, och istället skapa och lita på vår egen sanning. Varje människa kan göra sitt val, och direkt uppleva en skillnad i sitt liv.
Känner du att du vill komma till rätta med din trygghet, dina rädslor och hitta en inre balans? Eller vill du bara förstå dig själv bättre och hitta dina styrkor och din potential? Jag hjälper gärna till, grundat i min egen erfarenhet och känsla för energier. Förutsatt en genuin öppenhet och önskan om förståelse, och att den önskan är prioriterad. En prioritering som speglar det självkostnadspris jag tar ut för tjänsten jag erbjuder. Men oavsett vilken väg du väljer att gå så hoppas jag att du använder ditt val, att du gör det väl och inte skjuter upp det längre nu. Vi befinner oss i en spännande tid av förändring, och det som väntar på andra sidan är väl värt att kämpa för. Det handlar om vår frihet och en djup och universell kärlek!