Vi växer upp och fostras in i en värld där vi snabbt lär oss att det finns förväntningar. Förväntningar på vad man ska sträva efter, vad man ska tycka, tänka och känna. Vi förstår också att det finns sociala koder som fungerar som regler för vad man bör, eller inte bör, göra. Ofta saknas en logisk anledning till de indirekta kraven och förväntningarna, eller också bygger en sådan logik på värderingar som i sin tur saknar direkt grund, annat än åsikter, förutfattade meningar, eller vad som är politiskt korrekt för stunden.

Och befinner man sig i en situation där man är känslig för påverkan utifrån, t.ex. som barn eller under uppväxten, så är det lätt att man låter andras direkta, och indirekta, krav, bli ens egna krav. Krav som man ställer på andra, men framför allt på sig själv. För den enda person man verkligen kan påverka och förändra, är en själv. Och de enda krav som påverkar en, som person, är de krav man, genom att göra de till sina egna, tror på. Vi lär oss att man måste kämpa hårt för att uppnå det man önskar. Vi lär oss att det är ädelt och osjälviskt att ”offra” oss, genom att sätta andras bästa före vårt eget välbefinnande osv.

Och det är de här kraven, och de långa listorna över vad man ”måste” och ”borde”, som leder till stress och en ansträngd energi. Och de leder dit när man bestämmer att de här kraven är en del av min sanning. Då spelar det ingen roll om det faktiskt handlar om äkta krav, eller något vi själva hittat på. Så fort vi tror på dem så blir de sanna. För oss. För att de också ska bli sanna för andra så måste de också bestämma sig för att tro på dem, och över, om de gör det eller inte, har vi ingen makt. Utom vad vi indirekt försöker förorda, genom det liv vi lever, de värderingar vi följer och den energi vi väljer att identifiera oss med.

Stress är något väldigt utbrett och vanligt förekommande i samhället. De flesta håller sig inom nivåer som inte anses direkt kritiska, men det är trots allt så vanligt att det har blivit någonting vi, i det närmaste, tar för givet. Stress har blivit en naturlig och alltför sällan ifrågasatt del av våra liv. Att stress har en skadlig inverkan på oss, både mentalt och fysiskt har vi förstått, och när det till slut går för långt försöker vi behandla stressen och de sjukdomar den leder till, utan att kanske ha förstått grunden. För stress är snarare symptom på något underliggande fel i en människas energi. Att gång på gång försöka bota symptomen, kommer inte förändra någonting i grunden. Inte förrän man börjar söka den förändringen inombords.

Fysiskt innebär stress att man konstant går runt och är spänd i vissa delar av sin kropp. Den anspänningen tar väldigt mycket kraft och energi, och till slut orkar inte kroppen mer. Inte sällan leder stress till olika typer av sjukdomar, utbrändhet, cancer och liknande. Mentalt fungerar stress på ett liknande sätt. Man har vissa krav, tankar och känslor som går runt i huvudet och inombords, och som man inte vågar, eller klarar, att släppa. De här kraven, som tar formen av känslor, bildar en liknande anspänning i en persons energi. En anspänning, som när den blir för stor, eller pågått under alltför lång tid, leder till en mental och energimässig kollaps.

För all typ av stress är en sorts motstånd, som hindrar en persons normala funktion. En stressad persons kropp kommer att behöva avsätta så mycket kraft på att hantera de höga stressnivåerna, att den normala funktionen blir påverkad och nedsatt. På samma sätt förekommer en liknande påverkan på det andliga och mentala planet.

Motstånd innebär att, den typen av energi som motståndet är associerat med, inte kan flöda fritt genom ens varelse. Istället håller man omedvetet, eller medvetet, fast vid den och hindrar den från att röra sig. Den energi man känner motstånd inför kommer finnas som ett starkt inslag i en persons utstrålning och fokus, som attraherar verkligheter motsvarande den energin, så länge motståndet finns kvar inom henne. Är man stressad, så kommer den stressen i sig vara en signal till livet att försätta dig i fler situationer där du får möjlighet att uppleva ännu mer stress. För så fungerar livet. Lika attraherar lika.

I grund och botten kan stress, som så många andra negativa känslor, härledas till olika typer av rädslor. Även om rädslor kan se olika ut, så är de som grupp den i särklass vanligaste anledningen att folk försätter sig i jobbiga verkligheter och drar på sig negativa livsupplevelser. Sen går det inte att släppa rädsla som man har rakt av, även om det teoretiskt inte behöver vara mer komplicerat än så, utan oftast krävs att man går igenom en fas där man, genom att släppa allt känslomässigt bagage, förändrar sin energi och utstrålning i grunden.

Jag har många gånger sett liknande mönster upprepa sig för idrottsmän och kvinnor. När de är unga, fulla av talang och fria från motstånd och press lyckas de väldigt bra. Under en period verkar de oslagbara, men sen märker man att de tar åt sig av pressen utifrån och bygger upp en rädsla för att misslyckas, prestationsångest och stress runt tävlandet. Ofta blir resultaten lidande och inte sällan drar de på sig skador. Ofta fortsätter de kämpa, och i bästa fall lyckas de få nån placering här och nån placering där, men den stora succén uteblir.

För energin av succé skulle inte gå ihop med det energimässigt starka motståndet i den stress och oro för att misslyckas som de känner. Kanske är de som allra mest rädda för att råka skada sig. En rädsla som i sig, ironiskt nog, kommer att attrahera just de skador som de vill försöka undvika. Den som vinner tävlingar är alltid den vars energi är mest balanserad och friast från inre motstånd, som skulle riskera att sätta käppar i hjulet.

Att vi har så lätt att gå in i en stressartad energi, är att det ligger kvar så mycket av stressbaserat levene i vår samhälls- och sociala struktur. Det är en kvarleva från ännu mer obalanserade och omedvetna tider. Även om de tiderna inte längre finns kvar, så kommer sviterna och efterdyningarna att fortsätta påverka oss under en tid framöver. För det är en del av trögheten i systemet, och i energiernas rörelse i universum. Ändrar man sin energi så kommer omgivningen att följa efter, men det kommer att ta en viss tid.

Det är också så att många av oss saknar den trygghet som en stark medvetenhet och inre balans ger. Och när en inre trygghet saknas söker man motsvarande trygghet utifrån. Om det innebär att man behöver anpassa sig efter andras regler och ibland tuffa villkor och krav, så gör man det, och försöker leva upp till dem. Många gånger med stress som följd, och dessutom är det stressfyllt att befinna sig i en situation där ens inre trygghet är beroende av externa faktorer. Faktorer som man inte kan påverka. Därför är stress fortfarande så väldigt vanligt, men det behöver inte vara så. Varje människa har möjlighet att välja sin egen sanning. Och stress behöver inte vara en naturlig del av den sanningen, och den verkligheten.