Många pratar om att de längtar efter den villkorslösa kärleken, som ses som den ultimata och mest åtråvärda formen av kärlek, just för att den inte ställer några krav. Man skulle kunna argumentera att kärlek som endast gäller förbehållet vissa specifika krav, kanske inte kan sägas vara kärlek alls. Men hur som helst tror jag de flesta är med på att det är skillnad på att tycka väldigt mycket om något, eller att faktiskt älska det.

Jag tror att villkorslös kärlek upplevs speciell och annorlunda, för att det är ursprungskänslan och den energi som allt är skapat från. Därför skulle man, istället för att se den kärleken som en separat känsla, kunna se den som det som finns kvar, när alla andra mänskliga känslor är bortskalade. Vilket också är anledningen till att kärleken, som egentligen är den mest naturliga och självklara känslan, upplevs som så svår att uppnå. För att vi bär på så många andra känslor som ligger i vägen för oss. Det är få förunnat att lyckas skala bort alla såna känslor, även om vi alla har den förmågan. Vilket gör att äkta kärlek anses extra åtråvärt. Att få uppleva det, är som att ”hitta hem”, och det gör att känslan av att vara vilsen, plötsligt försvinner.

Jag tror att känslan av villkorslös kärlek, också är en slags känsla av perfektion. För att kärlek är den ”perfekta” känslan. När man ställs inför något man upplever som perfekt och utan fel, lyser den känslan igenom. Känslan av den kärlek som har skapat det vi upplever. Det är som att se oss själva. Vilket vi visserligen gör i andra sammanhang också, men genom kärleken kan vi känna vår egen perfektion, istället för våra tillkortakommanden och brister, som vi har en tendens att göra annars. Jakten på kärlek är alltså jakten på perfektion. Vilket kan tyckas utsiktslös, eftersom ”perfektion” är ett väldigt högt krav. Men vi har alla olika personliga preferenser, och det som en person anser vara en defekt, spelar ingen roll för nån annan. Därför går det att hitta perfektion för alla, trots avvikelser från nån slags allmänt ideal. Det som är defekter för nån, är betydelselöst eller till och med positivt, för nån annan. 

Målet med hela den här resan eller ”leken” som livet är, är att i slutänden kunna älska sig själv lika äkta och villkorslöst som vi vill bli älskade av andra. Att uppleva vår egen perfektion och därmed hitta tillbaka till den kärlek som vi kommer ifrån. Vi har alla våra fel och brister, men ingen bär med sig ”permanenta” fel som skulle hindra villkorslös kärlek. Antingen handlar det om defekter som går att göra något åt, eller om defekter som kanske bara spelar roll för vissa, och absolut inte behöver vara något hinder för din egen kärlek. Alla har alltså möjlighet att älska sig själva villkorslöst, och därigenom uppleva den sortens kärlek. Men ofta kan det vara svårt att hitta dit på egen hand, så vi söker ”hjälp” utifrån.

Vår omgivning är en spegelbild av vårt inre, så vi letar efter personer, saker och upplevelser som speglar vårt inre på ett så positivt sätt som möjligt. Som visar så mycket som möjligt av vår perfektion. Många har så svårt att hitta den känslan på egen hand, att vi tar hjälp av andra för att få en känsla av kärlek. Det kan vara kärleken från en partner, ett troget husdjur, våra barn eller känslan av kravlöshet som vi upplever i naturen. Kanske kan det sättet inte ta oss hela vägen alla gånger, men kan det ta dig ett steg närmare kärleken, är det bra. Inget sätt är fel, det är bara olika vägar vi kan välja att gå. Och det är helt ok att ta hjälp när man kan, om det underlättar resan. Vissa vägar är snabbare och enklare, medan andra är mer komplicerade och jobbigare. Men som kanske i gengäld ger större förståelse och viktigare insikter som bonus, men det är ingen garanti förstås.

När det gäller kärleken, spelar det roll hur god självkänsla vi har. Den speglar hur stora krav vi vågar ha. Alltså hur mycket vi vågar tro på att villkorslös kärlek är möjlig att uppnå, och något just vi skulle förtjäna. Vi får aldrig något som är bättre än det vi tror oss förtjäna, men aldrig något som är sämre än vi tror oss förtjäna heller. Hur nära perfektion vi kan komma beror på var vi drar gränsen för vad vi är beredda att acceptera. Självklart är det rimligt att vara tacksam för allt som kommer vår väg, och alla möjligheter vi får, men om vi nöjer oss med något som endast är ”ok”, finns ingen anledning att presentera oss med något som är bättre än så.

Men hur ska vi få uppleva den perfekta kärleken, om vi är beredda att nöja oss med en halvdan eller villkorad kärlek? Och hur ska vi kunna presenteras möjligheten till något bättre än det vi har idag, om vi inte tror att det är möjligt? Vad vi på allvar känner att vi förtjänar, säger något om vad som faktiskt är möjligt att vi förväntar oss. Tackar vi nej till något som inte känns tillräckligt bra, kommer vi att presenteras någonting bättre, förutsatt att vi upplever att vi uppriktigt skulle förtjäna det.

Vad det handlar om, är att använda sin magkänsla och intuition för att känna av energier. Allting är energi, personer, saker, situationer, upplevelser. Hur känns energin? Hur nära perfektion är den? Hur mycket kärlek finns i energin? Kärleken är din vägvisare. Välj vägar, personer och sammanhang, vars energi utstrålar så mycket äkta kärlek som möjligt. Känn av var kärleken finns, och välj alltid den. Välj bort saker och personer som du inte älskar.

Välj känslan av perfektion, och acceptera inte kompromisser. Välj det som ger dig en känsla av kärlek inombords. Den känslan är din kompass för att ”hitta hem”. Acceptera inte kärlekslös energi och lyssna inte på folk som försöker vilseleda eller utnyttja dig. Ge inte den sortens energi något av din tid, ditt fokus, din energi eller din uppmärksamhet. Gör du det, kommer du att uppmuntra och belöna den sortens energi, vilket du inte vill. Om du inte ger den ditt fokus och inte investerar några känslor i den, kommer den sakta att försvinna. Och ersättas av en mer kärleksfull och äkta energi att fylla ditt liv med istället!