Kanske önskar man att allt skulle gå bra i livet hela tiden. Att man skulle kunna få vara lycklig och slippa gå igenom motgångar och jobbiga perioder. Och på sätt och vis finns det ingenting som hindrar dig från att uppleva medgång och lycka. Det finns inga gränser för hur mycket medgång som finns tillgänglig, för den som på allvar är mogen nog att kunna ta emot den. Men de flesta av oss är inte där ännu, och därför består livet av en blandning av medgång och motgång.

Medgång har vi när vi har lyckats bygga upp ett tillräckligt starkt fokus för att kunna skapa det vi vill ha, men samtidigt är fri från motstånd som skulle hindra oss från att ta emot det vi önskar. Det är absolut möjligt att ha ett inre motstånd på vissa områden, samtidigt som man är fri från motstånd på andra områden. Det innebär att man kan lyckas väldigt bra med vissa saker, medan det på andra områden verkar fullständigt som förgjort att få till några resultat. Ofta handlar det om områden som väcker starka känslor inom oss. Eftersom motstånd är en sorts känsla/fokus.

Men till skillnad från vanligt, positivt fokus, är motstånd ett fokus som hindrar vårt skapande och håller oss tillbaka, oftast omedvetet. Motstånd är ett starkt fokus på det som vi inte vill ha, vilket innebär att vi omedvetet skapar just de situationer som vi inte vill ha. Utan motstånd skulle man antingen inte skapa någonting, vilket bara är teoretiskt möjligt, eller skapa den verklighet man vill ha. Ett inre, ofta omedvetet, motstånd är enda anledningen att vi behöver gå igenom motgångar.

Logiken bakom det hela är att motståndet påverkar hur din energi och ditt fokus ser ut. I praktiken innebär det att en energi som har ett negativt fokus, antingen vill uppleva en negativ verklighet, eller behöver väckas till medvetenhet om den negativitet och obalans som för tillfället finns i energin. Resultatet är motgångar och en negativ livsupplevelse. Väldigt få personer skulle nog medvetet och frivilligt söka den här typen av erfarenheter, så det handlar mer om ett nödvändigt ont. Ett sätt av livet, genom oss själva, att väcka oss ur vår desillusionerade omedvetenhet.

Antingen förstår vi vad vi gör för fel och rättar till det på ett tidigt stadium. Då behöver vi bara gå igenom små motgångar. Men om vi inte förstår, eller av tjurskallig envishet vägrar att inse problemet, så kommer motgångarna att bli fler och fler och hela tiden öka i styrka och omfattning. Tills vi inte kan blunda för sanningen längre, och tar de steg som behövs för att ändra och balansera vår energi. Det är som att livet vrider om tumskruvarna på en obalanserad person. Tumskruvarna vrids om mer och mer tills lidandet och smärtan till slut får oss att vakna och ifrågasätta vad vi faktiskt håller på med. Ju längre man har gått ner sig i obalans, och ju högre smärttröskel man har, desto fler motgångar behöver man gå igenom för att det ska väcka tillräckligt med medvetenhet.

För att vakna handlar om ökad medvetenhet. Utan medvetenhet har man ingen praktisk makt eller kontroll över sitt eget liv. Är man starkt medveten har man stor praktisk makt och stor potential till skapande. Vad man använder den makten till att skapa beror på vilken energi man befinner sig i. En rent balanserad energi kommer leda till lycka och medgång, medan en obalanserad energi med mycket motstånd kommer leda till motgång och lidande. I båda fallen är man själv skaparen och den som är ytterst ansvarig för det man upplever och går igenom.

Orsaken till motgångar är alltid ett inre motstånd mot sin egen lycka. Motståndet existerar som en integrerad del av ens energi, person och utstrålning, tills man blir medveten om att det finns där. För en känsla och en person är inte samma sak, och de behöver inte ens ha med varandra att göra. Innan man förstått detta kommer man inte bli av med de känslor som symboliserar motstånd. Men när du inser att känslan och du som person inte är samma sak, så kapas kopplingen mellan dig och känslan. Känslan kommer fortfarande finnas där, men när den inte längre får näring och livskraft från ditt, positiva eller negativa, fokus, så kommer den att bli svagare och svagare tills den till slut försvinner. Då vet du att du har släppt det motståndet.

Det är vad det handlar om att släppa sitt bagage, att kapa den energimässiga länken mellan dig och en känsla. När kopplingen är kapad finns känslan fortfarande kvar i dig, men antagligen kan du märka vibrerar med en lite annan frekvens än känslan har. Att det plötsligt har uppstått en liten energiskillnad mellan dig och känslan. Den här skillnaden kan också märkas fysiskt, t.ex. genom att hjärtat verkar bulta kraftigare än vanligt. Det är en naturlig del av processen, och normalt ingenting att oroa sig över.

På kul kan jag passa på att nämna en annan fysisk indikering, som jag tyvärr inte vet mycket om ännu. Det handlar om en signal som ger sig till känna i form av en ton som man kan höra. Första gångerna jag råkade ut för det trodde jag att det var ett tecken på annalkande tinnitus, men nu förstår jag att det handlar om något annat. Det är som att det nästan slår lite lock för örat, och så hör man en svag, men tydlig, ton. Det är så tydligt att det inte går att missta sig när man råkar ut för det. Tonen håller i sig kanske 4-5 sekunder, för att sedan dö ut och försvinna. Det kan hända när som helst, och har för min del tror jag mig kunna koppla samman den här upplevelsen med att jag tagit steg i medvetenhet, eller passerat en av många milstolpar i min utveckling. Tyvärr vet jag inte mer om det här fenomenet ännu, men jag tycker det är så intressant att jag ville nämna det.

Allt det här, och hela fasen att släppa sitt bagage, är en utdragen process, och det kommer att ta tid att bygga medvetenhet och att släppa alla motstånd, men det är en process som måste gås igenom, förr eller senare. Din intuition kommer indikera när det är dags. När det inte längre är möjligt för dig att blunda för sanningen, så kan du inte längre blunda för de obalanser som finns inom dig. Processen kan ta några år eller väldigt mycket längre tid, beroende på hur mycket motstånd man sitter på. I början kan man känna rastlöshet och frustration, över att allt tar så lång tid. Men både rastlösheten och frustrationen är känslor som symboliserar motstånd. Motstånd som gör att processen går långsammare.

Till slut kommer processen bli en naturlig del av din vardag och ditt liv. Även om du noterar framsteg så blir det till slut nästan ointressant hur lång tid det tar och när man kommer vara klar. Det är bättre att inse att det kommer ta otroligt lång tid, men när man nått tillräcklig medvetenhet blir plötsligt alla andra alternativ ointressanta och otänkbara. Din själs inre drivkraft är en drivkraft som önskar inre balans. Och i en balanserad och harmonisk samexistens med sin omgivning, kommer motgångar inte att beröra dig.