Problemet Med Förutsägelser
Det går att förutsäga vad som kommer att hända i framtiden, och när. Det finns många som sysslar med medial vägledning, energiavläsning osv. som gör detta. Informationen finns tillgänglig, och kan kännas av på ett liknande sätt som annan information. Det vill säga att källan är universums kärleksenergi, som sen filtreras genom den mediala personens själv- och verklighetsbild, och därefter komprimeras ytterligare för att kunna passa våra ord, och vårt språk, för att därefter förmedlas till personen det handlar om. Det kan låta jättebra, och alla blir nöjda.
Tills det har gått ett litet tag, och man börjar märka att det som var sagt att skulle inträffa, inte händer. Åtminstone inte när det var sagt att det skulle hända. Det har hänt mig, både när jag förutspått min egen framtid, och när andra har gjort det. Och det är oftare att det som ska hända inte gör det, än att det faktiskt gör det. När jag nu försöker anstränga mig kan jag nog inte dra mig till minnes en enda förutsägelse, som faktiskt hittills har stämt. Även om man är generös och tar bort aspekten med tid. Det förbryllade mig länge, och jag har sökt anledningen, och logiken, bakom det här fenomenet, som jag så tydligt har observerat och erfarit. Och sakta men säkert har ett svar börjat byggas upp inom mig.
För det första så är min uppfattning att källan alltid är sann, och den informationen är sanning. Men i och med att framtiden ännu inte är skapad, och det dessutom är du själv som är skaparen, så finns det än så länge väldigt många tänkbara sanningar/framtider att välja mellan. En del är extremt sannolika, medan andra är så osannolika att de ska inträffa att det är nära nog omöjligt. Sen finns hela skalan däremellan. Ju längre man har kommit i förståelsen av sig själv, och vem man är, desto tydligare och mer korrekt riktning tar man ut när det gäller beslut och vägval i sitt liv. Man går inte så många omvägar, och de val man gör är mer medvetna och genomtänkta. Men det är fortfarande så att det, i varje stund, finns många tänkbara framtida sanningar, och många tänkbara vägar att gå. Och även om en viss väg är överlägset mer sannolik än andra, så kan det variera mycket när man kommer att göra valet och slå in på den.
Det finns alltså väldigt många variabler. Det intressanta blir då att titta på vilken av alla dessa sanningar som universum väljer att förmedla, och varför. Och nu börjar det faktiskt på allvar bli intressant, eftersom min erfarenhet och förståelse säger att det inte alls är den mest sannolika bilden av framtiden som universum väljer att förmedla, och berätta om. Istället skulle jag säga att det är den mest fantastiska och mest ideala bilden som förmedlas. Man kan säga att det är den mest optimistiska, och fantastiska, drömbilden som förmedlas, både när det gäller innehåll och tidsuppskattning. Samtidigt som det ändå fortfarande finns en viss sannolikhet att scenariot faktiskt ska bli verklighet, även om det kräver att precis allting går rätt väg, hela tiden, vilket i sig är extremt osannolikt.
Även om jag har förmågan att läsa av människors energi, och teoretiskt ibland skulle kunna berätta saker om deras framtid, så väljer jag sällan att göra det, eftersom osäkerheten är så stor, och eftersom min egen erfarenhet är att förutsägelser sällan visar sig stämma. Speciellt gäller det tiden, och när saker och ting kommer hända. Vilket tyvärr är det som människor allra mest skulle vilja veta. Speciellt om det är något underbart som man längtar efter, och går och väntar på.
Men om det nu är så här, kan man fråga sig varför? Vad är logiken bakom att universum ger oss bilder som sannolikt alltid kommer att vara bättre, större och mer fantastiska än verkligheten antagligen kommer att vara, när vi tids nog når den? Det glädjer mig att kunna rapportera att det faktiskt finns en poäng och en logik bakom, även om den, vid en första anblick, kan verka svår att upptäcka. Och logiken handlar om hur skapandet av framtiden sker. Framtiden är nämligen ingenting som händer dig. Framtiden är någonting som du skapar. Om du inte skapar den, så händer den inte. Då kommer allting fortsätta att vara som det alltid har varit. Det du känner idag, skapar din framtid imorgon. För att något nytt ska hända så måste du känna något nytt. Du måste ha en bild av vad du vill uppleva och känna i framtiden, och du måste tro så mycket på dig själv att du vet att känslan är sann. När du vet det, så kommer du känna känslan redan nu, vilket kommer skapa framtiden du önskar imorgon.
Bilden som universum förmedlar är alltså inte den mest sannolika, utan bör ses som en inspiration. En inspiration som ibland är helt nödvändig. Inspirationen fyller två funktioner: Dels visar den dig din fulla potential, och hur fantastiskt du skulle kunna skapa ditt liv. Informationen hjälper dig alltså att ha rätt ambitioner och våga sätta siktet tillräckligt högt. Och dels hjälper en inspirerad information dig att hitta en mer korrekt känsla. En känsla som det finns en poäng att universum får dig att välja, eftersom det är känslan som kommer skapa din framtid. Ju mer du tror på förutsägelsen, desto närmare kommer din känsla att vara i sin energi, och desto sannolikare är det att den kommer bli verklighet. Men eftersom bilden som förmedlas alltid är den mest fantastiska, så kommer det antagligen ta längre tid att nå dit, än vad som indikerats, och det är sannolikt att man inte lyckas skapa det riktigt lika fantastiskt som universum önskar.
Om istället den mest sannolika bilden förmedlades, så är det där du skulle lägga ribban. Siktar man istället högre, så kommer man högre, än om man siktar lägre, även om man inte kommer hela vägen. Universum hjälper dig alltså att sikta tillräckligt högt, eftersom kärleken handlar om att skapa den mest fantastiska, tänkbara bilden av dig själv. Genom ditt liv, och genom att skapa det mest fantastiska liv du kan tänka dig. Men för att lyckas behöver du inspirationen, dels att våga sikta tillräckligt högt, och dels att hitta den rätta känslan, som har förmågan att förverkliga ditt drömliv, och din drömbild av dig själv.
Varje människas liv är till innehåll en blandning mellan förutbestämd livsplan och helt fritt val, och fritt skapande. Livsplanen kan handla om de stora dragen och viktiga händelser/milstolpar som ska ingå. När man föds som människa glömmer man allt detta, eftersom det annars skulle förstöra upplevelsen, överraskningen och vår möjlighet att ta lärdom av det vi är med om, känner och går igenom. Men vår själ och universum, som egentligen är en och samma, glömmer inte, utan är den som har koll på vår livsplan, som vi tillsammans bestämt oss för innan vi föddes. Att vissa saker ska inträffa i våra liv är därför väldigt sannolikt, eftersom de är del av vår individuella livsplan. Sen har vi en stor frihet när det gäller när och hur de ska inträffa, men att de inträffar kommer universum göra allt för att se till. Samtidigt är det vi själva som skapar vårt liv, även de händelser som ingår i vår livsplan. Men även om vi själva väljer väg, så kan universum, när det behövs, lägga in känslor i oss, som påverkar våra val i rätt riktning, i en riktning som uppfyller vår livsplan.
Men universum kan inte tvinga oss, och vi har alltid vårt fria val. Om vi vill strunta i, och gå emot våra känslor, så står det oss fritt. Det kommer inte kännas rätt, och vi kommer inte ta de steg det är meningen att vi ska ta, och vi kommer inte utvecklas som vi planerat, men vi kan trots allt välja den vägen. Vilket sannolikt innebär att vi kommer behöva leva om ett liknande liv, det vill säga att vi behöver en ny chans att göra om det vi därigenom misslyckats med.
Det är självklart viktigt att välja kärleksfulla känslor, eftersom det skapar en kärleksfull framtid, men samtidigt inte klandra sig själv, eller bli besviken, när allt inte går som du har tänkt. Motgången kan vara en del av din livsplan, vilket i så fall innebär att det finns någonting väldigt stort och viktigt för dig att upptäcka, och lära dig, i upplevelsen. En ny kunskap och förståelse att vara tacksam över.