Att växa upp innebär ofta att lära sig ta ansvar. För sig själv, för andra och för sin situation. Men i praktiken innebär det också att man i stor utsträckning färgats av tidigare erfarenheter, och att man till stor del köpt de begränsningar som samhället och andra människor vill lägga på dig. Det behöver inte enbart vara negativt, men det skulle kunna vara intressant att fundera över alternativ, och hur de kan tänkas se ut.

Som barn börjar vi snabbt uppfostras till att bete oss på, och fungera på, ett visst sätt. Självklart är vi många människor som ska samsas på den här planeten, och vissa förhållningsregler kan behövas. Men samtidigt får vi lära oss många saker som kanske inte har något direkt syfte, och utan att få någon förklaring varför. Man förväntas acceptera den bild av världen som målas upp åt oss. Man får lära sig all som man bör göra, och allt som inte får göra.

Samtidigt finns det en vacker oskuldsfullhet, enkelhet och frihet i energin hos ett litet barn. Man ser inte ännu några bekymmer i världen, och varje möte eller situation man ställs inför bemöter man som om det var för första gången. Och ofta är det det. Man saknar fördomar, förutfattade meningar, och man är fri från bagage i form av tidigare erfarenheter. Ett barn är den person det är, nyfiken på omvärlden, utan att förställa sig, utan baktankar och utan rädsla. Även om de flesta barn, redan inom nåt år, börjar färgas av sin omgivning och influenser utifrån, på ett sätt som riskerar att, på sikt, attrahera negativitet och obalans.

Kanske kan man se sin energi lite som en dator. När man föds är datorn tom, men långsamt fyller man på med data, det blir fler och fler processer som drar minne i bakgrunden. Har man inte koll på sin energi är det som att hårddisken till slut blir fullpackad, tung och seg. Negativitet och obalans motsvarar dessutom kaos och oordning på hårddisken. Att hitta sin balans är som att hitta tillbaka till utgångspunkten, när datorn var ny, välsorterad och snabb. Har man dessutom utvecklat sin medvetenhet, är det som att förbättra datorns prestanda ytterligare.

Att ge sig ut på resan mot inre balans, är i mångt och mycket att ge sig ut på en resa för att hitta vem man egentligen är, innerst inne. En resa på jakt efter sanningen, och på jakt efter sitt eget ursprung. För att släppa obalanser, är som att skala av sig olika lager. Lager av kläder, av masker eller av smink. När man kommit igenom alla lager, när allt motstånd, all obalans och all negativitet är borta, då kan man äntligen se vem man egentligen är. Och det är mycket möjligt att den person man hittar liknar det lilla barn som man en gång föddes som.

Skillnaden är att, även om ett barns energi är fri från motstånd och obalans, så saknar barnet den medvetenhet som växer fram med åren, och med ökad livserfarenhet. Att hitta sin inre balans, är att hitta den energi som får dig att, på ett naturligt sätt, se och möta världen som ett barn, men på ett medvetet plan. Att hitta tillbaka till den person som vågar följa sin intuition, som är glad och ser lösningar och utmaningar istället för problem. En person som är fri från fördomar och känslomässigt bagage, full av tacksamhet, ödmjukhet, livsglädje och nyfikenhet på livet och sin omvärld. Som vågar möta livet som ett barn.