Om sömn är en chans till återhämtning, och en möjlighet att fylla på energidepåerna, för kropp och hjärna, så kan meditation sägas vara motsvarigheten för själen. Sömn är visserligen, i högsta grad, en sorts avslappning, men det är skillnad när avslappningen sker i ett medvetet och vaket tillstånd. Precis som kroppen inte klarar sig för länge utan sömn, så behöver också själen regelbunden återhämtning. Till viss del kan detta ske automatiskt, och som en del av vardagen, som en sorts tillfällig nedvarvning. Till exempel genom att man tar kravlösa pauser från arbeten och måsten, att man gör något helt annat en stund, ägnar sig åt nån hobby eller tar en kopp kaffe och femton minuter i solen. Alla dessa aktiviteter kan ha meditativa drag, även om kvaliteten på energiåterhämtningen kan variera.

Det går att göra meditation till något väldigt avancerat och komplicerat, med rökelse, speciell musik, andningsövningar, olika mentala fokus osv. Och det behöver inte vara fel. Fungerar det för dig, och känns bra, är det bara att fortsätta. Det finns inga uttalade regler för vad som är rätt eller fel. Men det som är min egen erfarenhet, och vad jag också hört från andra, är att ju tidigare i sin utveckling, och väg mot balans, man befinner sig, desto större grej gör man av meditationen. Ju längre man sen kommer på sin resa, desto mer avskalade och enklare blir rutinerna. Och istället för att, genom detta, tappa effektivitet, är min känsla att man med tiden blir effektivare i sitt utövande.

Effektivitet kan i det här fallet definieras som maximal mental och andlig avslappning, per tidsenhet. Hur effektiv man är har också i väldigt stor utsträckning att göra med hur balanserad man är inombords. Ju närmare balans man befinner sig, desto renare, enklare och tommare är man inuti och desto färre motstånd och negativitet har man fyllt upp sin energi mer. Motstånd, som tenderar att ligga ivägen för sanningen, för att komma i kontakt med sig själv och för att kunna slappna av till 100%. En balanserad person är inte bara effektivare i sitt meditativa utförande, man samlar som balanserad inte heller på sig negativitet och energimässiga föroreningar samma utsträckning som en obalanserad människa. Detta innebär att man både är duktigare på att meditera, men dessutom har ett mindre behov av meditativ återhämtning än andra.

Det kan hänga ihop med att man inte gör av med lika mycket energi i sin vardag. En obalanserad tillvaro och ett känslostyrt levene kräver mer, och den känslomässiga berg-och-dal-bana man ständigt befinner sig i tar väldigt mycket kraft. Utöver det, gör allt bagage man, genom sina antaganden, jämförelser och bedömningar, fyller sin energi med att denna ökar i densitet och blir mer av en belastning, som gör det tyngre att tänka, andas, röra sig och existera, helt enkelt. Negativiteten är inte en naturlig del av vem vi är. Det är något som är konstruerat och skapat av oss människor. För att det inte är en naturlig del av universums jämvikt, krävs det en arbetsinsats, medveten eller omedveten, för att negativiteten ska kunna upprätthållas. En arbetsinsats som utan tvekan tar på krafterna.

Vad det egentligen handlar om, är att hitta ett inre sinnestillstånd som är fritt från all negativitet, alla inre spänningar och allt motstånd. I det tillståndet är man öppen för livet och öppen för en naturlig utjämning av energierna inombords. När det inte längre finns något motstånd som håller kvar energin som finns inombords, eller hindrar energin från att flöda fritt, så kommer skillnaden, mellan din och omgivningens/universums balanserade energi, att minska. Som när man öppnar portarna till en sluss. När portarna är stängda krävs det en stor kraft för att hålla emot vattenmassorna, och den kraften behöver hela tiden appliceras för att en tillfällig jämvikt ska råda. När portarna till slussen öppnas behövs inte den kraften längre, och efter en liten stund kommer vattnet ha strömmat över så att vattennivån är lika på båda sidor om slussportarna.

Meditation kan vara effektiv eller ineffektiv, men den kan inte skada dig. Experimentera gärna på egen hand och känn efter vad som fungerar för dig. Och var inte rädd för att hålla dina rutiner flexibla och låta dem följa din utveckling. Som vanligt kommer man långt genom att lyssna på sin kropp, sitt hjärta, sin intuition och känsla.